Bonnie och jag har kännt varandra i ett år nu - och jag älskar henne bara mer och mer! Jag börjar alltid lite försiktigt när vi träffas, man vet ju hur tjejer är... vi brukar leka och busa en stund...

Sen försöker jag närma mig henne på ett annat sätt, viska kärleksord, pussa henne och vara nära. Som ni ser faller hon för min charm... jag tror min kärlek är besvarad!

Ja, ni ser själva vilken liten sötnos... kan man bli annat än kär?! Jag tappar andan när jag ser henne!

Bonnies matte tycker jag också om - hon är så snäll! Jag brukar säga till henne att sätta lite fart på Bonnie när hon inte orkar leka med mig. Men för det mesta vill Bonnie vara nära mig hela tiden!

Efter allt busande och all uppvaktning av Bonnie behöver jag dricka en hel del - det har naturligtvis tagit lite på krafterna. Sen föröker matte få med mig hem... jag vill givetvis inte alls gå med. Jag brukar stanna och vägra flera gånger - men till slut går jag med i alla fall - motvilligt!